Dag fyra och fem uppe i norr: Från PTSD till glädje

DAG FYRA OCH FEM UPPE I NORR:

Matchdag. För en hockeyspelare i SHL finns det nog inget bättre tillfälle att spela än 15.15 en lördag. En seger på det och plötsligt ligger hela världen framför ens fötter.

Laget bor i Luleå hela turnén, vilket innebär att den drygt 1.5 timmes bussresa väntar till Skellefteå Kraft Arena.

Vägarna är halvt täckta med snö. För en Skånepåg känns det livsfarligt men med en Lulebo vid ratten känner man sig trygg.

”Nu se ni till å vinn, det gill vi från Lule”, säger chauffören när det är dags att kliva av. 

Att kliva in i arenan framkallar någon form av PTSD-känsla. Sist Rögle var här slutade kvällen i tårar när Skellefteå bärgade ett guld till samlingen. Fan också, var känslan då. 

Som vanligt diskuteras det hej vilt om saker inför matchen. Det heta ämnet denna lördagen var yrket hockeyspelare, fördelarna och nackdelarna. Spelare och ledare har bott på varandra under en längre tid nu och det märks att det börjar bli lite smågrinigt på sina håll. Vilket är en extra rolig krydda med bortaturnéer. 

Det blir revansch här uppe. Den gulasvarta väggen kanske inte bröts ner och pulveriserades men istället skapades en grönvit vägg som inte gick att tränga igenom. 

”Detta var en av de skönaste segrarna i år”, hördes Albin Sundsvik säga till Hampus Sjöström.

”Eller nej, det här ÄR den skönaste segern i år”, rättade han sig snabbt. 

Kvällen avslutades med en lagmiddag som Christoffer Rifalk hade styrt upp tillsammans med sina norrländska kontakter. 

”Nu mår du bra va?”, frågade undertecknad. 

”Nu mår jag bra”, log målvakten som precis hålt sin första nolla för säsongen. 

DAG FEM:

När det togs upp fördelar och nackdelar med att vara hockeyspelare inför matchen mot Skellefteå, så får nog resan under söndagen räknas in som en nackdel.

Sven Thomsson och ”Fidde” lastade in i minibussen redan på lördagskvällen och begav sig mot Gävle för lite sömn. Sedan fortsätter den hjälteinsatsen hela vägen ner till Ängelholm. Laget är lediga på måndag och det hörs nog en lättnadens suck från ”Fidde” i minibussen när den nyheten når honom. 

”Idag känner man sig som fraktgods”, beskrev Dennis Everberg det som.

Resan hem innebär flyg från Luleå, mellanlandning på Arlanda, flyg till Köpenhamn och buss till arenan. I sig inga konstigheter men ni alla har varit med om det, när man varit ifrån sin familj och vill hem. Då känns en sådan resa oändlig. 

Norrlandsresan kan till slut inte sammanfattas med mer än fem plus. Uppe i mörkret hittade Bandyklubben ljuset igen. Mot Catena Arena och vidare. 

DAG TRE UPPE I NORR:

Svallvågorna från gårdagens seger har ebbat ut och matchen är på många sätt ett minne blott. Det går verkligen så snabbt i den här världen.

Men visst är det skönare att kliva upp ur sängen dagen efter en seger. Ett annat lugn infinner sig, kaffet smakar lite godare och frukosten kan avnjutas i en långsam takt. 

Under frukosten samtalar bland annat Carter Ashton och Rögles målvaktstränare Peter Hirsch om deras tid i Ryssland för flera år sedan. Och det är med stor fascination som undertecknad och Ludvig Claesson suger i sig vad de har att säga.

Det är en schemamässigt speciell dag med möten under förmiddagen och ett ovanligt sent ispass i Coop Norrbotten Arena. 

Samtidigt som laget härjade på ute på isen fick de sällskap av tonerna från en liten men gedigen skara Röglesupportrar, som har tagit sig hela vägen upp på sin egna Norrlandsturné. Passionen som finns hos Rögles supportrar fascineras och berörs man av. Ingen resa är för lång och inga resultat för tunga. De står där i vått och torrt. 

Dagarna mellan match är på många sätt en färdsträcka, speciellt när laget är ute på vägarna. Det som många tar med sig från den här dagen är nog den goda maten, eller rättare sagt bristen på den. Köttet under lunchen var ok men när samma kött serverades igen på kvällen, bara i annan tappning, då pustade och frustades det. Anton Bengtsson skakade på huvudet samtidigt som Filip Johansson gjorde allt för att försöka såga och tugga sig igenom middagen. Man ska inte klaga, det är lyxigt att bli serverad mat – men är det så fel att göra det ändå?

Oliver Eklind påpekade att han blev uthängd i gårdagens inlägg, så vi passar på att göra det en gång till. Under kvällsmaten yttrade nämligen forwarden att han kommer minska mängden liniment och smörja in sina lår själv inför morgondagens möte med Skellefteå. Ludvig Claesson medgav även att han hade svårt att hålla sig för skratt när han såg de illröda låren under periodpauserna. 

Kvällen avslutades med ett kvällsmål för vissa och en kvällspromenad för andra. Mitt på Luleås gågata står en enorm julgran. Lagets ena fysioterapeut Christopher Alvengrip var föga imponerad och betecknade granen som "horribel och gles". 

Imorgon är det ny match och pågarna från träningen finns med på läktaren även då. Dags att riva den gulsvarta muren. 

DAG TVÅ UPPE I NORR: För mycket liniment!

En ny dag gryr uppe i Luleå. Fortfarande kallt. Jättekallt.

Vid 09.00 går bussen mot arenan för morgonvärmning. Innan dess gäller det att vakna till liv och få i sig en stadig hotellfrukost. Hotellfrukostar är en konstant i livet. Oavsett vad som händer så står den stadigt på en grund av äggröra och bacon. Tryggt? Eller måste något hända? Det tåls att tänka på. 

Bussen går och det är med behag man tittar ut genom fönstret. Det är fint här uppe i Luleå med mycket vatten. 

”Är vi i B-hallen idag?”, frågar kapten Bengtsson. Många hoppas nog på nej. Svaret blir nej. Det är isen där kvällens spektakel kommer gå av stapeln som gäller, både bekvämt rent värmemässigt och avståndmässigt. Dagen börjar bra. 

På grund av krämpor som herr Bengtsson inte helt köper är Dennis Everberg inte med på isen denna morgon. Istället blir han omhändertagen av Fysio-Sven, samtidigt som världsproblem diskuteras både i dialog men mest monolog. Något som skulle visa sig bli en vinnande uppladdning. 

Roadtrips är mångt och mycket en matresa. För den som inte ska spela match varannan dag så gäller det att passa sig. En stabbig schnitzel-lunch vid 12 följs upp av ännu mer mat bara någon timme senare. 

Drygt två timmar innan matchstart anländer laget till arenan. För att inte bränna ut det mentala matchkrutet för tidigt, är det många som spenderar första timmen med att prata om allt som livet har att erbjuda. Ett smakprov från dagen är en dialog om hur de andra sinnena förstärks hos den som är blind och att det finns en restaurang i Stockholm där man äter i mörker. Men att det verkligen är helt mörkt, det köper inte Oliver Eklind. 

På tal om Oliver Eklind. Inför värmningen fick forwarden, för ovanlighetens skull, sina lår insmorda i någon form av liniment. Efter värmningen kom Kumlasonen inskuttandes med ett svårtolkat leende på sina läppar. Det hade blivit för tok för mycket liniment. En kall och blöt handduk fick göra susen. Dock skulle det inte släppa och beteendet blev återkommande i varje periodpaus. 

För er som läser denna text och på något märkligt sätt har missat hur det gick mot Luleå, så gick det till slut bra. Pulsen gick nog upp hos många supportrar, ledare och mediakillar när Luleå kvitterade i den tredje perioden. Men det är ett nödvändigt ont när man investerar tid och bryr sig om Bandyklubben. Dennis Everberg fick inte sista ordet i diskussionen med Fysio-Sven, men han fick det mot Luleå. 

"Det är bara så jävla gött med tre poäng", sa Ludvig Claesson efter matchen. Det är bara att hålla med.

Imorgon är en ny dag, då är fokus redan skiftat mot nästa uppgift. 

DAG ETT UPPE I NORR: En hjälteinsats

Direkt efter slutsignalen mot Brynäs packades lagets väskor in i en minibuss. Längst fram hoppas Rögles materialare Frederik Andersen och sportchef Hampus Sjöström in 145 mil långa resan upp till Luleå. Efter en hel natt på vägarna anlände hjältarna från syd till Luleå under onsdagseftermiddagen.

Samtidigt som minibussen plöjde längs vägarna var det även dags spelare och ledare att börja resan upp norr. Bussen lämnade Catena Arena 09.00 innan planet lyfte mot huvudstaden. Väl där blev det fri lek, tränarstaben avnjöt en middag med asiatiska smaker innan det var dags att ta sig hela vägen till Luleå. 

Det är som vanligt en stor apparat som är ute och reser. De som saknas denna norrlandstripp är Brady Ferguson, Michael Kapla och Jesper Pettersson. Den sistnämnda väntar tillökning och är hemma och tar hand om familjen. Även Daniel Zaar är hemma, men det visste ni redan. 

Väl på hotellet hjälper Oliver Eklind till att dela ut rumskorten i ett rasande tempo. De långvariga kompisarna Calle Själin och Filip Johansson får självklart dela rum. Andra givna och frekventa konstellationer är Sjödin/Rifalk, Everberg/Claesson, Holm/Peterson och Sandin/Ekeståhl-Jonsson. 

Dagen avslutades med en sedvanlig middag på hotellet. Köttfärsbiffar, potatis och sås serverades. Även ett slags briochebröd som fick betyget "otroligt gott" av flertalet oberoende spelare. 

Kylan biter verkligen tag i en här uppe. Imorgon är det dags för match i Coop Norrbotten Arena. Då är det dags för tre poäng.