Vinnarna kommer att komma upp på Wall of Fame vid tre separata hemmamatcher under kommande säsong. Mer info om detta kommer senare.
Förutom de tre vinnarna var även Gunnar Tånga och Ulf Sterner nominerade. De är fortsatt tillgängliga för nominering även kommande år.
Maria Rooth
Maria Rooth är en av svensk ishockeys största profiler genom tiderna och har haft stor betydelse för damhockeyns utveckling både nationellt och internationellt.
Maria föddes 1979 i Ängelholm och började sin hockeyresa i Rögle. Som ung spelade hon i i klubbens pojklag och visade snabbt prov på exceptionell talang. Efter att ha debuterat i landslaget säsongen 1995-96 tog karriären fart. Vid 18 års ålder gjorde hon tre mål och totalt fem poäng för Sverige under OS i Nagano 1998. Därefter väntade fyra säsonger på college i USA vid University of Minnesota-Duluth, där hon vann tre mästerskapstitlar.
Det kanske mest klassiska ögonblicket, som tog Maria Rooth rakt in i svenskarnas hjärtan, kom i semifinalen mot USA vid OS i Turin 2006. Maria gjorde båda Sveriges mål och slog dessutom den avgörande straffen som tog Sverige till en sensationell final mot Kanada. Totalt under sin spelarkarriär blev det ett OS-silver, ett OS-brons, ett VM-brons, ett EM-guld, fyra SM-guld, tre college-titlar och två Europacup-titlar. Efter att ha lagt skridskorna på hyllan 2010 valdes Maria Rooth som första svenska kvinna in i Internationella ishockeyförbundets Hall of Fame.
Idag driver Maria Rooth en av världens största hockeyskolor för tjejer och fortsätter att vara en ambassadör, både för svensk ishockey och för Rögle BK.
Kenth ”Sudden” Bengtsson
Kenth "Sudden" Bengtsson är en av Rögles mest betydelsefulla profiler, både som spelare och ledare. Under 1970-talet deltog han i klubbens återuppbyggnad efter Pollenkungens tid. Totalt blev det nio säsonger som tongivande spelare och notorisk målskytt i Rögles A-lag.
”Suddens” tekniska skicklighet och engagemang speglade sig även i ungdomsåren då han medverkade i Skånes framgångsrika lag i TV-pucken och i flera triumfer i ungdomsturneringen SDS-pucken. Efter spelarkarriären tog han 1989 över ansvaret för Rögles C-pojkar, vilket blev startpunkten på 27 år som ungdomsledare.
Under sin tid som ledare i klubben fostrade han flera framtida stjärnor, däribland bröderna Henrik och Joel Lundqvist, Timothy Liljegren, Mathias Tjärnqvist och Christopher Liljewall för att nämna några. Hans stora passion för ishockey och engagemang för unga spelare har gjort honom till en legendar i Ängelholm.
Kenth ”Sudden” Bengtssons insatser har inte bara påverkat Rögles identitet, utan även format generationer av hockeytalanger i regionen. Allt rotat i en stark lokal förankring, familjetradition och ett livslångt hjärta för sporten.
Hilmer Persson
En långvarig eldsjäl som med sitt engagemang för Rögle BK på många sätt formade klubben till vad den är idag.
I över 30 år, mellan 1950-talet och 1985, hade Hilmer Persson flera ledande roller inom Rögle BK. Under den tiden var han ordförande, kassör och ledamot och hade en avgörande roll i att bevara klubbens kärna och anda. Han var även under lång tid ordförande för både ungdomssektionen och konståkningssektionen, som han dessutom med och grundade.
Efter att Vegeholms isstadion brunnit ner 1982 tog Hilmer ledningen i det omfattande återuppbyggnadsarbetet, som innefattade både organisatoriska och ekonomiska utmaningar. För sina insatser tilldelades han Idrottsringens ledarpris 1983.
Under hela sin verksamma tid i Rögle BK arbetande Hilmer Persson helt ideellt, utan att någonsin vilja ta emot ekonomisk ersättning.