Möt Christos Makropoulos – Rögles nya Akademiansvarig

Sommaren är i princip över, Röglekontoret börjar sakta med säkert nå sin fulla styrka efter ledigheten och nya ansikten är på plats. Innan sommaren stod det klart att Christos Makropoulos tar över rollen som Akademiansvarig efter David Aspengren. 

– Jag har jobbat som lärare i 20 år. 16 av dem har jag varit på Ängelholms Gymnasieskola. Jag är idrotts- och historielärare i grunden och varför det blev just idrott handlar om att jag själv har en idrottsbakgrund. Vilket innebär att jag vet hur mycket ett tryggt idrottande kan påverka oss under vår uppväxt.

– Jag ser verkligen fram emot att få arbeta med alla ungdomar och ledare i föreningen. Det känns verkligen spännande och inspirerande. Jag ser akademin som en skola. Där själva akademin är skolan, ungdomarna är våra elever och ledarna våra lärare. Där är våra ledare oerhört viktiga i den här processen, vi har många fantastiska ledare som ställer upp och för vidare sin kunskap för att utveckla våra spelare och åkare. 

Christos Makropoulos växte upp på Sveriges östra sida, i Kalmar. Där han i ung ålder fann ett intresse för en, i Sverige, ganska ovanlig sport. 

– Från att jag var sex år gammal började jag med fäktning. Även om den är relativt ovanlig i Sverige är den ganska stor i Kalmar. Där finns det en lång tradition av duktiga OS-fäktare. 

– Det var under det där klassiska sportlovet där man fick prova på olika idrotter som jag fastnade för det. Jag tyckte fäktningen var jätterolig och det berodde dels på att man älskade de där gamla filmerna med pirater och musketörer. Att få göra det själv var häftigt, vilket gjorde att jag fastnade där.

Kärleken för idrotten blev början på en elitkarriären med meriter från SM, bland annat SM-guld 2006, och VM.

– Helt plötsligt blev man också bra på det. Vilket var roligt att känna att man både utvecklades, blev duktig och fick en bekräftelse av det. Så sporten ligger mig väldigt varmt om hjärtat oavsett idrott. Det ger en känsla av sammanhang, meningsfullhet, nya möten och nya kompisar. 

Han fortsätter:

– Under tiden jag fäktades kände jag att jag ville fortsätta jobba med idrott och parallellt med att jag tränade och tävlade så studerade jag till idrottslärare. Att utbilda ungdomar och skapa en livslång glädje för att röra på sig var något jag verkligen ville göra. 

Efter att lärarutbildningen var färdig, 2009, blev det dags att söka arbete. Då ledde livskompassen Christos Makropoulos hans sambo Cecilia till Helsingborg. 

– Jag sökte jobb runt om i Sverige och då hamnade jag här. Jag trivs väldigt bra här och fantastiskt bra som lärare där jag fått träffat så många ungdomar genom åren.

Förra säsongen arbetade Christos Makropoulos som koordinator för NIU-programmet och fungerade som en länk mellan skolans och Rögle BK:s olika världar.

– Att verka i båda verksamheter gav mig ett väldigt holistiskt perspektiv på hur spelarnas vardag såg ut. Att vara en Röglespelare som går hockeygymnasiet innebär att ha två karriärer i gång samtidigt. De är inte lätt och att finnas som ett stöd där var väldigt givande.  

– Det var mitt riktiga första möte med Rögle BK och jag fick möjligheten att se den fantastiska verksamhet som finns här. Se det fantastiska jobb som Rögle gör med sina ungdomar. 

Vad tar du med dig från läraryrket in i din nya roll?

 – Som lärare försöker man alltid se till elevens bästa och deras behov. Man vill alltid att eleven ska nå sin fulla potential. Det jag tar med mig är dels den pedagogiska biten, värdegrunden, att alla är välkomna, alla ska ha möjligheten att utvecklas, alla ska ha möjligheten hålla på med hockey och konståkning och utvecklas i sin egen takt. Sen tar jag även med mig att man ser alla, ser individen. 

Den förste augusti gjorde Christos sin första dag som Akademiansvarig och är redan i full gång med att börja lära känna akademins olika delar. 

– Vi ska i första hand skapa en människa som tycker sin idrott är rolig, inte bara forma en hockeyspelare och konståkare i Rögle BK. En människa som trivs att vara här och som utvecklas på alla plan. Det ska vara meningsfullt att vara här och man ska vilja komma tillbaka igen dagen efter. 

– Jag vet vad som krävs för att komma till toppen och arbetet som behövs läggas ner. Det viktigaste är att ungdomarna känner att de har roligt och utvecklas, både som idrottare och person.

Hur skulle du beskriva dig själv?

– Jag är lugn, strukturerad, positiv, jag försöker alltid se fördelar med saker och ting. Jag försöker se lösningar och är väldigt anpassningsbar, vilket jag tror man måste vara i både skolans och idrottens värld. Från skolans värld är jag också väldigt van vid att det finns många lösa trådar som man måste sy ihop. Vilket jag tror att jag kan ha nytta om i min nya roll. 

Vad ser du mest fram emot med ditt nya uppdrag?

– Jag ser fram emot att få träffa alla ungdomar och ledare. Arbetet har redan påbörjats och det är viktigt att alla får ett ansikte på mig och att jag får ett ansikte på ungdomarna. Jag har förmånen att själv få vara en förälder i föreningen, jag har en son som spelar här. Så jag har sett verksamheten från det perspektivet och fått se den glädje som finns hos ungdomarna.