• Huvudsponsorer

Torsdag Tor 24 Oktober Okt
Lördag Lör 26 Oktober Okt
Söndag Sön 27 Oktober Okt
Tisdag Tis 29 Oktober Okt
Torsdag Tor 31 Oktober Okt
Fredag Fre 1 November Nov
Lördag Lör 2 November Nov
Söndag Sön 3 November Nov
Torsdag Tor 14 November Nov
Lördag Lör 16 November Nov
Torsdag Tor 21 November Nov
Fredag Fre 22 November Nov
Idag 23 November Nov
Söndag Sön 24 November Nov
Torsdag Tor 28 November Nov
Fredag Fre 29 November Nov
Lördag Lör 30 November Nov
Söndag Sön 1 December Dec
Torsdag Tor 5 December Dec
Lördag Lör 7 December Dec
Söndag Sön 8 December Dec
Tisdag Tis 17 December Dec
Torsdag Tor 19 December Dec
Torsdag Tor 26 December Dec
Lördag Lör 28 December Dec
Måndag Mån 30 December Dec

Vår historia del 5

Bildbyrån
Bildbyrån
Bildbyrån
Bildbyrån
Bildbyrån
Bildbyrån
Bildbyrån
Bildbyrån
Bildbyrån
Bildbyrån
Bildbyrån
Bildbyrån
Bildbyrån

MOT TOPPEN IGEN

Inför säsongen 1981-82 knöt Rögle till sig en ny tränare, amerikanen Ted Sator från Växjö. Värvningen av Sator kan vara en av viktigaste och mest betydelsefulla som klubben gjort.
Sator införde en helt ny träningskultur, proffsighet och en vilja att alltid vinna infördes i ett talangfullt gäng.
Ted Sator stod i båset i kostym vilket bara det var ett stort signalvärde som visade att varje match var ett högtidligt tillfälle.
Ted visade att han var en vinnare genom att redan under sin första säsong leda Rögle genom dåvarande division 2 (serieseger) och efter ett minnesvärt kvalspel mot bland annat Osby kunde Rögle BK äntligen fira ett serieavancemang igen och uppflyttning till division 1, landets näst högsta serie.

Rögle fick dock aldrig chansen att spela division 1-hockey i sin gamla hemmahall under första året.
Sommaren 1982 brann ”Pollenkungens” arena, Ängelholms Isstadion (som den bytt namn till några år tidigare) ner till grunden. Under ett renoveringsarbete i den gamla arenan den sommaren antände en svetsloppa träbyggnaden och den brann ner till grunden.
Rögle stod utan hemmaarena och fick spela sin första säsong i division 1 södra i Olympiarinken i Helsingborg.
Ordförande under de första åren på 80-talet var legendariske Hilmer Persson som varit i föreningens tjänst under många år och gjort ett jättejobb, inte minst som ordförande.

Rögle hade haft nordamerikanska importer i laget förut men under 80-talet blev det åter populärt och snudd på obligatoriskt att hockeyhjältarna i Ängelholm skulle ha två transatlanter i sin laguppställning varje säsong.
Ted Sator tog in en back och en forward, Ted Huesing och Paul Tilley, som var tongivande spelare och var bidragande till att laget gick upp i division 1.
Trots att Paul Tilley gjort 41 mål och var lagets skyttekung så byttes han ut inför första året i ettan av Sator. Han tog istället med sig collegespelaren Dave Poulin.

Poulin gjorde stor succé, med 35 mål och 27 assist på 32 matcher var han en bidragande orsak till att nykomlingen Rögle klarade sig kvar.
Poulin försvann vidare till NHL och en lång och framgångsrik karriär i de nordamerikanska proffsrinkarna.
Han var den första, men inte sista, spelaren som lade sin grund till en framgångsrik NHL-karriär i den grön-vita dressen.
Några andra nordamerikanska importer som vi kan nämna är Len Hachborn, Steve Mulholland och Larry Ell.

Säsongen efter var Rögle tillbaka i Ängelholm i en nybyggd hemmaarena på en ny plats. Fortfarande i dag är det på den platsen som dagens hockey spelas men flera stora ombyggnationer har förändrat hemmaborgen till dagens Lindab Arena.
80-talets Rögle präglades av olika tränarprofiler: Barry Smith (en säsong), Svenåke Svenssonoch Håkan Nygren (tre säsonger vardera) hjälpte till att flytta fram positionerna under i princip hela 80-talet.
Etablerade stjärnor som Tommy Själin, Mats Ulander och André St Laurent värvades till Ängelholm och mixades med en rad egenproducerade talanger såsom bröderna Roger och Stefan Elvenes, Pelle Svensson och Roger Hansson. Här ska inte heller glömmas målvakten Kenth ”Swiss” Svensson som var lagets förstemålvakt ända fram till våren 87 då han efter 17 säsonger i A-laget valde att lägga av.
Laget kom för varje år allt närmre drömmen, att gå upp i högsta serien. Men man räckte inte ända fram utan stupade i kvalspelet, antingen i en play off-runda eller i kvalserien (1990).